Fritidsledarskolorna: Fritidsgårdarna och den ekonomiska krisen

Fritidsgårdarna och den ekonomiska krisen

Bakgrund
Hösten 2009 har Fritidsforum, fritidsgårdarnas riksförbund, genomfört en undersökning om hur den ekonomiska krisen i kommunerna slår mot fritidsgårdar och liknande mötesplatser för unga. 84 kommuner har besvarat enkäten (164 verksamhetsställen; fritidsgårdar, ungdomens hus etc).
Läs Enkätsvaren kommun för kommun
Läs Fritidsgårdarna och krisen enkätsvar

Kommunerna
Berg, Bollnäs, Borås, Boxholm, Båstad, Danderyd, Eskilstuna, Falkenberg, Falun, Göteborg, Göten, Halmstad, Hammarö, Heby, Huddinge, Hultsfred, Härjedalen, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn, Kumla, Lidingö, Lidköping, Lomma, Luleå, Lund, Malmö, Markaryd, Mullsjö, Mörbylånga, Nacka, Norrköping, Nässjö, Orust, Osby, Ovanåker, Perstorp, Rättvik, Salem, Sandviken, Skinnskatteberg, Skellefteå, Smedjebacken, Sollefteå, Sollentuna, Solna, Staffanstorp, Stockholm, Strängnäs, Sundbyberg, Sundsvall, Surahammar, Svenljunga, Säffle, Södertälje, Sölvesborg, Tibro, Tierp, Tjörn, Tomelilla, Trelleborg, Trollhättan, Tyresö, Täby, Uddevalla, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Uppsala, Vara, Varberg, Vellinge, Vetlanda, Vänersborg, Värmdö, Västervik, Västerås, Växjö, Åmål, Åstorp och Örebro.

Sammanfattning
Det är stora skillnader hur kommunerna hanterar den ekonomiska krisen och ungas fritid. Å ena sidan får nästan hälften av fritidsgårdarna minskade resurser och verksamhetsnedläggning. Å andra sidan ser vi att knappt hälften av mötesplatserna har, trots den ekonomiska krisen, oförändrade resurser. Och, nästan 5 % får ökade resurser.
Värre blir det 2010, då drygt hälften av gårdarna räknar med minskade resurser. Trots den ekonomiska krisen är det fortfarande kommuner som värnar om verksamheten. Mer än var tredje mötesplats för unga får oförändrade resurser och några får till och med utökade resurser.
Besparingarna innebär minskat öppethållande. Drygt var 7:e fritidsgård får minskat öppethållande kvällstid. Även här framkommer att det finns de som satsar. Var 15:e mötesplats har ett utökat öppethållande så väl dag- som kvällstid.
Drygt var 10:e gård minskar antalet ledare vid varje öppettillfälle 2009. Men minskningen av andelen utbildade ledare vid varje öppettillfälle är något mindre än vad gäller antalet övriga ledare och minskningen är högre vad gäller antalet timledare.
I över hälften av verksamheterna är besparingskraven motsvarande andra verksamhetsområden. Drygt var 10:e mötesplats för unga har ett högre besparingskrav. Notera att i knappt var tredje kommun har verksamheten ett mindre eller inget besparingskrav.
Över 90 procent av mötesplatser för unga – fritidsgårdar och liknande – drivs i kommunal regi. De flesta mötesplatser finns mitt i byn, oavsett om det är i en kommun- eller stadsdel eller centralt i kommunen. Mötesplatser för unga finns framför allt i bostadsområden som har en hög andel ekonomiskt utsatta hushåll. Över hälften av mötesplatserna är till för alla ungdomar. En knapp tredjedel har yngre ungdomar som målgrupp. Var 18:e är en mötesplats för alla åldrar och knappt var 20:e är särskilt till för äldre ungdomar.

Traditionell fritidsgårdsverksamhet har nästan alla mötesplatser för unga. Cirka var tredje mötesplats har också verksamhet för 10 – 12 åringar. Nästan var 8:e mötesplats har LSS-verksamhet och/eller bedriver områdesarbete. Folkbildning förekommer på var 12:e.
Två av tre mötesplatser för unga drivs i fristående lokaler. Drygt var tredje fritidsgård finns i, eller i anslutning till skolan. Var 20:e mötesplats finns i lokaler som också har andra offentliga verksamheter som bibliotek, sport- och simhall mm.
Tre fjärdedelar har en verksamhetschef eller motsvarande som sin närmaste chef. Mer än var 11:e mötesplats för unga leds av rektor/skolledare och tillsammans med övriga chefer har var 5:e mötesplats en chef med ett uppdrag som inte är direkt kopplat till den öppna fritidsverksamheten. Var 20:e leds av en styrelseordförande.
Ansvaret för verksamheten 2009 är i stort sett oförändrat. Sammantaget för 2009 och 2010 är dock att det finns en svag tendens till att verksamheten går över till annan förvaltning eller på entreprenad.

Analys och kommentarer
Den ekonomiska krisen har satt spår 2009 och besparingarna ökar 2010. Det finns en mycket stor oro för 2011.
Knappt hälften av verksamheterna känner av minskade resurser redan i år, under 2010 är det mer än var annan gård som får försämrade förutsättningar att driva verksamheten. Men det är stora skillnader mellan kommunerna.
Uppseendeväckande är att så många som var tredje kommun, har lägre eller inga besparingskrav på ungas mötesplatser. I några kommuner får fritidsgårdarna istället ytterligare resurser. Det är något helt nytt!
Det väcker frågor. En orsak kan vara att kunskapen om fritidsgårdarnas betydelse ökar i samhället och att där insikterna är störst där värnar man om och till och med satsar mer resurser istället för att skär ned. Att det hos beslutfattare finns en förståelse för och en idé om att fritidsgårdarna ökar tilliten till och engagemanget i samhället, att fritids- och ungdomsledarnas förhållningssätt faktiskt gör skillnad. Vi menar att enkätsvaren pekar på en ökad förståelse för verksamhetens stora betydelse.
En förklaring kan vara rädslan för vad som kan komma i besparningarnas spår, med ökad social otrygghet. Det framkommer i svaren att det är viktigt att det finns mötesplatser för unga så väl centralt i kommunen som i kommun- och stadsdelarna och att det är särskilt angeläget i områden med ekonomiskt utsatta hushåll.
Vår samlade bedömning, som också bygger på dagliga medlemskontakter, är att kommunerna allt mer ser yrkesgruppen fritidsledare som en rörlig resurs och att uppdraget är att arbeta med bredare verksamhet och på flera mötesplatser. Fritidsledarna arbetar med andra ord allt oftare utifrån områdesbehov. Med fritidsledarens värdegrund – det salutogena förhållningssättet: som utgår från att stärka unga människor och ge förutsättningar för deras förmågor och möjlighet till inflytande och delaktighet – blir fritidsledaren en viktig resurs i områdets civila tillväxt.
Fritidsledarna arbetar ofta nära så väl med föräldrar, skolan, föreningar, kyrkan med flera. De rör sig i alla samhällssektorerna och blir en ledare för lokalt samhällsbyggande med särskilt fokus på unga!

Det här är Fritidsforum
Fritidsforum är en ideell riksorganisation bildad 1937. Medlemmar är kommunala fritidsgårdar, föreningsdrivna gårdar, kooperativ, ungdomens hus med flera sammanslutningar. 90 000 ungdomar deltar årligen i verksamhet som bedrivs av medlemsgårdarna. www.fritidsforum.se

Information och kommentarer
Lisa Ingestad, förbundssekreterare. Telefon 08-16 07 25, 07057726. [lisa.ingestad@fritidsforum.se]

Postad:

17 november 2009, 08:13

av Bengt Widman